Jag låter mig ofta drömma tillbaka till hur det var när du var min. När du höll om mig och sa att jag bara var din och att du aldrig skulle lämna mig. När du viskade vackra saker i mitt öra när jag sov och trodde att jag inte hörde. När jag väcktes på morgonen med det vackraste leendet på jorden. När jag låg på dit bröst och lyssnade till ljudet av ditt hjärta, de hjärta du sa alltid var mitt. De gör ont att veta att de hjärtat snart kommer tillhöra någon annan. De plågar mig att du inte längre älskar mig. De dödar mig att du aldrig mer kommer vara min. Att jag aldrig mer kommer vara din.